Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i två avgöranden ansett att Skatteverkets utredningsskyldighet har väckts och att skattetillägg därför tagits ut felaktigt.

Felaktig nedskrivning av skattefria andelar

HFD:s mål nr 7304–24 rörde ett fall där ett bolag felaktigt hade gjort avdrag för nedskrivning av aktier i ett intressebolag. Aktierna var näringsbetingade vilket innebär att vinst på aktierna var skattefri och att avdrag inte skulle medges. Det innebär att nedskrivningen skulle återlagts skattemässigt vilket bolaget inte hade gjort.

Bolaget medgav felet och uppgav att felet berodde på ett skatteprogrambyte. Skatteverket ansåg att bolaget hade lämnat en oriktig uppgift och påförde skattetillägg, vilket underinstanserna fastställde.

Frågan i HFD var om förutsättningar fanns för att ta ut skattetillägg, särskilt med hänsyn till Skatteverkets utredningsskyldighet.

HFD framhöll att en oriktig uppgift föreligger när det klart framgår att en uppgift är felaktig, men att en uppgift inte kan anses oriktig om den uppenbart inte kan ligga till grund för ett beslut. Domstolen konstaterade att Skatteverket har en skyldighet att utreda ett ärende när deklarationsuppgifter framstår som oklara eller motsägelsefulla.

I det aktuella fallet visade deklarationen tydligt att bolagets finansiella anläggningstillgångar endast bestod av andelar i koncern- eller intresseföretag. Det borde därför ha framstått som mycket osannolikt att avdraget var korrekt, särskilt eftersom rutan för återföring av ej avdragsgilla nedskrivningar var tom.

HFD ansåg att det närmast var uteslutet att Bolagets uppgifter i deklarationen skulle ha godtagits av Skatteverket utan närmare utredning. Skatteverkets utredningsskyldighet ansågs därför väckt vilket innebar att det saknades förutsättningar att ta ut skattetillägg. Därmed undanröjdes beslutet om skattetillägg.

Fel med dubbla koncernbidrag

I HFD:s mål nr 2284–24 hade ett bolag felaktigt redovisat ett koncernbidrag två gånger i sin deklaration. Felet innebar att resultatet redovisades 20 miljoner kronor för lågt. Efter att Skatteverket begärt förklaring lämnade bolaget in en rättad deklaration och uppgav att misstaget berodde på en felaktig tolkning av deklarationsblanketten.

Skatteverket ansåg att bolaget lämnat en oriktig uppgift och beslutade om skattetillägg, vilket underinstanserna fastställde.

HFD prövade först om det överhuvudtaget fanns förutsättningar för skattetillägg. HFD betonade att Skatteverket har en utredningsskyldighet och måste granska otydliga eller motsägelsefulla uppgifter.

I det här fallet hade bolaget redovisat samma koncernbidrag på två olika ställen – dels i resultaträkningen, dels som skattemässig justering – vilket skapade en motstridig och osannolik bild. Eftersom samma belopp även angavs som skuld till koncernföretag borde Skatteverket ha reagerat och utrett saken innan beslutet. Det framstod därför som närmast uteslutet att uppgifterna skulle ha godtagits utan utredning.

HFD fann att Skatteverket haft en utredningsskyldighet och att förutsättningar för att påföra skattetillägg därför saknades, varmed HFD undanröjde detta.

Våra kommentarer

HFD har i domarna markerat vikten av att Skatteverket fullgör sin utredningsskyldighet mer balanserat. Vår tolkning är att HFD ville markera att utredningsskyldigheten tillämpas för restriktivt och att HFD med avgörandena skickar en signal till Skatteverket och domstolar att regeln ska tolkas mer generöst.

Om uppgifter i en deklaration sammantaget tydligt indikerar att något är fel, och det inte kan förväntas att uppgifterna hade godtagits utan att utredas närmare, ska inte ett skattetillägg påföras. Det räcker alltså inte med att Skatteverket konstaterar att lämnade uppgifter hade kunnat vara korrekta. Utan framstår det som så pass osannolikt att uppgifterna i deklarationen är riktiga, väcker detta Skatteverkets utredningsskyldighet.

Skatteverket måste också göra en sannolikhetsbedömning. Om det framstår som orimligt att det är rätt vid en jämförelse med andra uppgifter i deklarationen så ska uppgifterna utredas.

Avgörandena är enligt vår mening både välkomna och nödvändiga. Det händer att Skatteverket påför skattetillägg i situationer där det visserligen hade kunnat vara möjligt att uppgiften är korrekt även om en sådan situation är ytterst osannolik – och därtill i kombination med att en skattskyldig har korrigerat misstaget efter att Skatteverket inlett en utredning, samt att det rör uppenbara misstag.

Vår förhoppning är att domarna leder till färre fall av orimliga skattetillägg i sådana situationer och att avgörandena innebär att tröskeln för när Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet anses väckt sänks.

I ett av målen rörde det sig dessutom om ett vanligt förekommande fel – att återföring av nedskrivning på näringsbetingade andelar uteblivit. Det finns anledning för både företag och privatpersoner att se över tidigare omprövningsbeslut där skattetillägg påförts i liknande situationer. För redovisningsbyråer och revisionsbyråer kan det finnas skäl att tänka till om kunder kan ha haft liknande situationer och där det kan finnas anledning att utvärdera om det ska begäras omprövning av besluten.

Om du tror att detta kan vara aktuellt för dig – tveka inte att kontakta oss! Vi hjälper dig gärna att gå igenom ärendet och diskutera möjliga åtgärder.

Skriven av Vilma Jönsson och Jon Wängborg

‍

‍