Den 1 januari 2025 trädde riksdagens lagändring om ett avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet i kraft. I årets deklaration ser du förändringen genom nya rutor och en påbörjad nedtrappning, och från och med inkomstår 2026 försvinner avdragsrätten helt för dessa ränteutgifter. Här sammanfattar vi vad som gäller, vilka lån som omfattas och vad du kan behöva se över.

‍

Avtrappningen sker i två steg. Under 2025 får du bara göra avdrag för 50 procent av ränteutgifterna på lån utan säkerhet, och från och med 2026 tas avdragsrätten bort helt.

Som privatperson kan du se förändringen redan i årets deklaration. Ränteutgifter redovisas inte längre enbart i ruta 8.1 (Ränteutgifter m.m.), utan ränteutgifter för lån utan säkerhet ska i stället redovisas separat i ruta 8.8 (Ränteutgifter för lån utan säkerhet). Därigenom framgår vilka av dina lån som omfattas.

Lån utan säkerhet omfattar bland annat blancolån, kortkrediter, överbryggningslån och lån från privatpersoner.

Om du exempelvis som förälder står som låntagare på ett bolån med bostaden som säkerhet, men det i praktiken är ditt barn som betalar räntorna, kan barnet inte få ränteavdrag då avdragsrätten utgår från vem som är betalningsansvarig för lånet.

Inte heller ränta på lån från länder utanför EES, om det är från en stat som Sverige inte har ingått ett skatteavtal med som innehåller en artikel om informationsutbyte, får dras av.

Det kan vara klokt att se över vilka lån du har i dag och om någon del av dina ränteutgifter avser lån utan säkerhet som omfattas av de nya reglerna.