ADVICE SKATTEINFO, SEPTEMBER 2008

Begränsning av ränteavdrag för företag i intressegemenskap

[LAGRÅDSREMISS] Lagrådet har i en remiss presenterat ett förslag till ränteavdragsbegränsningar. Dessa ska gälla i vissa fall som man bedömt medför alltför stora skattebortfall i samband med skatteplanering (se Advice Skatteinfo juni 2008). Förslaget innebär i korthet att ett företag som ingår i en intressegemenskap inte får dra av ränteutgifter avseende skulder till den del skulden avser ett förvärv av en delägarrätt från ett företag som ingår i intressegemenskapen. Avdrag för ränteutgifter medges emellertid om:

• mottagaren av ränteinkomsten (den som faktiskt har rätt till ränteinkomsten) beskattas med minst 10 procent. Detta undantag gäller dock inte om mottagaren av ränteinkomsten har rätt att göra avdrag för utdelning.
• såväl förvärvet som den skuld som ligger till grund för ränteutgifterna är huvudsakligen motiverade av affärsmässiga skäl.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009 och tillämpas på ränteutgifter för tiden efter den 31 december 2008. Att uppmärksamma är att reglerna även omfattar skulder som upptagits före ikraftträdandet. Tillämpningen av reglerna kommer endast att bli aktuell i utländska förhållanden då skattekravet alltid uppfylls mellan svenska bolag.

Domar om kapitalförsäkringar

[RÄTTSFALL] Regeringsrätten har i tre fall underkänt ägande genom kapitalförsäkringar och beskattat ägaren till försäkringen direkt för de tillgångar som finns i försäkringen. I de aktuella fallen har tillgångarna bestått av andelar i kommanditbolag (2 fall) och fordringar på eget bolag (1 fall). Försäkringarna har underkänts dels med anledning av den låga risk som finns i försäkringen och dels utifrån ett genomsynsresonemang. Utifrån den s k skuldebrevsdomen är ett riskmoment på 0,1 procent kombinerat med den avgift som tagits ut i försäkringen (ca 1 procent) för lite för att kvalificera en försäkring. Beräkningen av riskmomentet och konsekvenserna av underkännandet av försäkringsmomentet debatteras och är ännu oklara. Det går inte att dra några egentliga slutsatser utifrån dessa domar mer än att kapitalförsäkringar inte lämpar sig för alla slags tillgångar.

I dagarna har finansmarknadsminister Mats Odell uttalat sig om att kapitalförsäkringar inte längre ska kunna användas som skatteflyktsparadis. Regeringen har därför tillsatt en arbetsgrupp för att granska reglerna kring beskattning av kapitalförsäkringar. Det man ogillar med kapitalförsäkringen som sparform är att den kommit att likna en direktägd aktiedepå där man kan undkomma skatt genom att göra uttag ur kapitalförsäkringen innan årsskiftet.

Stoppregler för underprisöverlåtelser med handelsbolag

[LAGRÅDSREMISS] I förra numret av Advice Skatteinfo (juni 2008) redogjordes för den stoppskrivelse som regeringen lämnade i april. Nu har lagförslaget kommit. Då stoppskrivelsen fått kritik framförallt för att reglerna slår mot alla slags omstruktureringar med handelsbolag inblandade trodde många att lagförslaget skulle få en annorlunda utformning. Så blev inte fallet. Istället överensstämmer förslaget med skrivelsen. Det är inte möjligt att sälja tillgångar till och från handelsbolag till underpris efter den 17 april 2008. Dessutom föreslås övergångsbestämmelser som medför att anskaffningsvärdet och därmed resultatet vid avyttring av handelsbolagsandelar ska påverkas (minskning av kapitalförlust och ökning av kapitalvinst) till den del handelsbolaget har avyttrat tillgångar i enlighet med reglerna om underprisöverlåtelse efter den 30 juni 2003. Anledningen till att detta datum valts är att det var då reglerna om skattefrihet för näringsbetingade (onoterade) andelar infördes.  Försäljning av tillgångar från handelsbolag kan numera endast ske med beskattningskonsekvenser vilket gör detta etableringsalternativ mindre intressant.

Vissa förenklingar på företagsskatteområdet

[LAGRÅDSREMISS] Regeringen har i en lagrådsremiss lämnat förslag till några förenklingar på företagsskatteområdet. Nedan följer en kortare beskrivning av dessa regler som föreslås gälla från och med 1 januari 2009.

• 
  Reglerna om periodiseringsfonder kompletteras så att det framgår att återföring ska ske i en bestämd ordning. Den äldsta ska återföras först.
• 
  Det klargörs nu att koncernbidrag kan lämnas till ett så kallat lagerbolag, något som inte varit tillåtet. Koncernbidrag kan lämnas mellan moder- och dotterföretag om dotterföretaget har varit helägt sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag. Det blir alltså möjligt att med avdragsrätt lämna eller motta koncernbidrag med ett under året förvärvat företag som inte tidigare har bedrivit någon verksamhet.
• Tidpunkten för förvärv av årets gränsbelopp för kvalificerade andelar i fåmansbolag (kapitalbeskattat utrymme) ändras till att överensstämma med de regler som har gällt för utnyttjande av löneunderlaget. Den genomgående regeln är nu att årets gränsbelopp (inklusive löneunderlaget) beräknas vid årets ingång och tillgodoräknas den som äger aktierna vid årets ingång. Säljaren behöver inte längre ta utdelning innan försäljning av andelen för att kunna nyttja gränsbeloppet. I samband med benefika förvärv såsom arv och gåva går emellertid rätten till årets gränsbelopp inte förlorad. Kontinuitet ska istället gälla för denna sorts förvärv, vilket medför att den nya ägaren går in i samma skattemässiga situation som överlåtaren.

Sänkt bolagsskatt och sociala avgifter

[PROMEMORIA] Bolagsskatten föreslås i en promemoria från finansdepartementet sänkas från och med taxeringsår 2010 (beskattningsår som börjar den 1 januari 2009) till 26,3 procent för att öka Sveriges skattekonkurrens. Detta medför dessvärre att effekterna av det underskottsavdrag som vissa företag har räknat med kommer att minska. Samtidigt sänks även de sociala avgifterna med en procentenhet.

Nya nivåer för löneuttag från fåmansbolag

[PROMEMORIA] Löneuttagskravet minskas enligt en promemoria från finansdepartementet för att öka anledningen till att anställa i små företag. Efter denna sänkning kan man som delägare i fåmansbolag använda sig av de löner som genereras i bolaget till att t ex ta ut kapitalbeskattad utdelning i än större grad genom att kravet på delägarens eget löneuttag sänks. Sänkningen innebär att löneuttaget sänks från 15 inkomstbasbelopp till 10 inkomstbasbelopp. Reglerna föreslås tillämpas från och med den 1 januari 2009 (taxeringsår 2010), vilket betyder att lönekravet för denna period (inkomstår 2008) blir 480 000 kr. Samtidigt ökas schablonbeloppet för utdelning och kapitalvinst från 2 till 2,5 inkomstbasbelopp. Alternativet med schablonbeloppet blir bättre om lönerna i företaget i bolaget understiger 500 000 kr.

Dessa förslag väntas tas i riksdagen under december. Om man som delägare har utgått från de löneuttagskrav som gällt tidigare kan det finnas en anledning att, om man har möjlighet, inte ta ut lön from september för att sedan justera detta slutligt när lagen har antagits.

Fakturering av avgångsvederlag till eget bolag

[RÄTTSFALL KAMMARRÄTTEN] VD har genom ett eget bolag fakturerat sin gamla arbetsgivare för fortsatt arbete. Avtalet ingicks personligen av den tidigare VD:n innan hans nya bolag fanns. VD:n skulle stå till den tidigare arbetsgivarens förfogande och det var inte preciserat vad han skulle göra. De belopp som skulle utgå var bestämda i förväg och en slutfakturering av arvodet skulle ske. Trots att VD:n har haft F-skatt för sin verksamhet så har ett anställningsförhållande uppenbart fortsatt. Den slutfakturering som ska ske har jämställts med ett avgångsvederlag. Detta rättsfall överensstämmer med den skrivelse som Skatteverket publicerade den 4 oktober 2007 (se Advice Skatteinfo december 2007). Enligt denna ska F-skattsedeln ha rättsverkningar men om Skatteverket kan påvisa att avtalet inte överensstämmer med vad som överenskommits så kvarstår bedömningen av att det är ett anställningsförhållande.

Frikoppling mellan redovisning och beskattning

[BETÄNKANDE/UTREDNING] Utredningen föreslår ändringar inom det så kallade ”kopplade området” mellan redovisning och beskattning. Ändringarna föreslås tillämpas först från och med 1 januari 2011 och lagstiftningsarbetet har bara börjat. Utredningen förslår att det på detta område ska gälla olika regler för olika slags företag. Störst blir skillnaden för större aktiebolag där redovisningen i mindre utsträckning kommer att styra beskattningen – istället kommer särskilda beskattningsregler att gälla. Redan nu har stor kritik framförts framförallt då förslaget skulle medföra ökad administrativ börda. Utredningen innehåller även ett förslag som innebär att företag som har obeskattade vinster som kan delas ut till aktieägarna måste ta upp dessa obeskattade vinster till beskattning.