Portugal attraktivt för pensionärer [SKATTEFRIHET] Portugal har genomfört en skattereform som gjort det väldigt förmånligt för svenskar att bosätta sig i Portugal. De nya reglerna innebär att Portugal inte beskattar utländska pensioner och inte heller utländska passiva inkomster i form av exempelvis ränta, utdelning och kapitalvinst när en person bosätter sig i Portugal. Skattefriheten gäller under en tioårsperiod från bosättningsåret och under förutsättning att personen inte varit bosatt i Portugal någon gång under de fem år som föregått bosättningsåret. För en svensk pensionär som flyttar till Portugal och som har inkomster från Sverige innebär reglerna att tjänstepension p g a enskild tjänst blir helt skattefri och att övriga pensioner endast beskattas i Sverige. Dessutom beskattas passiva kapitalinkomster enbart i Sverige Ovanstående gäller under förutsättning att personen anses ha hemvist i Portugal enligt det skatteavtal som finns mellan Sverige och Portugal, d v s att personen har starkare anknytning till Portugal än till Sverige. Begränsad avdragsrätt för ränta [FÖRHANDSBESKED] Det har nyligen kommit ett par förhandsbesked avseende den s k ventilen till huvudregeln att avdrag inte medges för ränteutgifter på koncerninterna lån när lånet avser förvärv av aktier i ett annat bolag i samma koncern. Två fall avsåg omstruktureringar inom koncernen där aktieförvärven helt finansierades genom lån från utländska koncernbolag. Det svenska bolaget betalade ränta på lånen och på så sätt minskades resultatet i det svenska bolaget samtidigt som ränteinkomsterna i det utländska långivande företaget blev lågt beskattade. Skatterättsnämnden ansåg att transaktionerna visserligen kunde vara affärsmässigt motiverade, men att affärsmässigheten inte övervägde de fördelaktiga skatteeffekter som uppstod genom transaktionerna. Det förvärvande bolaget medgavs inte rätt till avdrag för ränteutgifter på lånet. I ett annat fall förvärvades ett bolag (X) externt av moderbolaget i en koncern (Y). Förvärvet finansierades till 33 procent med ett externt lån och resterande del med nyemitterade aktier i det förvärvande bolaget. X såldes sedan vidare av Y till ett annat bolag i koncernen som finansierade sitt förvärv till 75 procent med eget kapital och resterande 25 procent genom lån från ett annat dotterbolag till Y. I detta fall ansåg skatterättsnämnden, till skillnad från ovanstående fall, att affärsmässigheten utgjorde det övervägande skälet till transaktionerna med hänsyn till att aktierna i X förvärvats externt i första ledet samt till hur det förvärvet finansierats. Avdrag för ränteutgifter medgavs.
Den slutsats som torde kunna dras är att affärsmässigheten anses utgöra det övervägande skälet till omstruktureringen om en del av förvärvet finansieras genom egna medel eller externt lån istället för att hela förvärvet finansieras genom ett koncerninternt lån. Det måste dock ske en bedömning i varje enskilt fall. Samtliga förhandsbesked är överklagade och vi återkommer med information om Regeringsrättens domar.
Marknadsmässig ränta på koncerninterna lån [AVGÖRANDE] Regeringsrätten har avgjort ett fall avseende ränta på koncerninterna lån och kommit fram till att lån mellan bolag inom samma koncern inte rakt av kan jämställas med lån mellan oberoende parter. Fallet avsåg ett fastighetsbolag som fått ett lån från sitt moderbolag där räntan bestämts till 9,5 procent. Någon säkerhet fanns inte för lånet. Vid bestämmande av räntan hade bolagen tittat på gällande räntesatser vid utlåning mellan oberoende parter där säkerhet saknades. Regeringsrätten kom fram till att förhållandena mellan koncernföretag skiljer sig från det förhållande som gäller mot en extern långivare avseende kreditrisken, vilket innebär att räntesatsen inte utan vidare kan bestämmas till samma procentsats som gäller mellan oberoende parter. Rätten medgav därför avdrag för ränta om 6,5 procent.
Domen bekräftar att marknadsmässig ränta ska användas vid lån mellan bolag inom samma koncern samt att koncerninterna lån utan säkerhet inte kan likställas med lån utan säkerhet från oberoende part. Inom en koncern har det långivande bolaget viss insikt i det låntagande bolaget och som långivande moderbolag finns dessutom viss säkerhet i form av aktier i dotterbolaget.
Fast driftställe [KAMMARRÄTTSDOM] Det har kommit ett avgörande från Kammarrätten avseende fast driftställe som är intressant för personer som är bosatta i Sverige och som äger kapitalförvaltande bolag utomlands.
Fallet avsåg en person bosatt i Sverige som ägde ett belgiskt bolag, i vilket han tillsammans med två belgare utgjorde styrelsen. Verksamheten i bolaget utgjordes av kapitalförvaltning, utlåning till ägaren samt köp och försäljning av ett dotterbolag. Den svenske ägaren hade fullmakt från styrelsen att sköta försäljningen av dotterbolaget och det var han som genomförde försäljningen från Sverige. Regeringsrätten ansåg att den svenske ägaren utgjorde bolagets verkliga företagsledning och att verksamheten åtminstone delvis bedrivits från Sverige eftersom ägaren var bosatt i Sverige. Det belgiska bolaget ansågs därför ha fast driftställe i Sverige, vilket innebär att inkomster hänförliga till verksamhet i Sverige, d v s försäljningen av dotterbolaget, blev beskattade här.
Slutsatserna som kan dras av domen är att svenskar som äger bolag utomlands så långt som möjligt bör utföra verksamheten i bolagslandet för att försöka undvika fast driftställe i Sverige. Det kan vara lämpligt att undvika att beslut som rör bolaget fattas enbart av ägaren samt att avtal och andra handlingar avseende bolaget inte enbart skrivs på av ägaren. |
|
Glöm inte utnyttja sparade lättnadsbelopp [PÅMINNELSE] Taxeringsåret 2011 är sista året att utnyttja sparade lättnadsbelopp. Har du höga sparade lättnadsbelopp är det lämpligt att göra utdelning innan årsskiftet eftersom utdelning upp till lättnadsbeloppet blir skattefri. Självrättelse utländska konton [ATT TÄNKA PÅ] Sedan det rapporterats om att Skatteverket fått uppgifter om svenskars kontoinnehav i utlandet ser vi en ökning av antalet självrättelser av tidigare års deklarationer. Även om Skatteverket endast kan eftertaxera fem år bakåt bör självrättelse göras för tio år tillbaka för att undvika att Skatteverket genom skattebrottsreglerna beskattar även tidigare år. Höjd stämpelskatt [LAGÄNDRING] Stämpelskatten för juridiska personers förvärv av fastigheter höjs fr o m den 1 januari 2011 från procent till 4,25 procent. Teckningsoptioner med förfogandeinskränkningar[FÖRHANDSBESKED] Vi har i tidigare nyhetsbrev, februari 2010, informerat om de domar som säger att anställdas aktier ska anses förvärvade vid teckningstidpunkten även om det finns förfogandeinskränkningar. Skatterättsnämnden har nu lämnat ett förhandsbesked som säger att anställdas förvärv av teckningsoptioner ska bedömas på samma sätt. Verklig värdeöverföring vid koncernbidrag [ATT TÄNKA PÅ] Vi har noterat att Skatteverket börjat kontrollera att det skett en faktisk värdeöverföring vid yrkande om avdrag för lämnade koncernbidrag. I fall där ett bolag kvittar ett koncernbidrag mot en fordran på mottagaren krävs att givande bolag är betalningsdugligt och att fordringarna har ett marknadsvärde. Vid kvittning medges därför avdrag endast med nettobeloppet.
När ett koncernbidrag är tänkt att möta ett aktieägartillskott ska tillskottet till dotterbolaget göras först för att dotterbolaget sedan ska kunna lämna koncernbidrag till moderbolaget. Om koncernbidrag lämnas först och det inte finns andra tillgångar i dotterbolaget för att lämna koncernbidrag har någon verklig värdeöverföring således inte skett. Sammanfattningsvis, tänk på att lämnande bolag måste ha tillgångar som motsvarar koncernbidraget vid tidpunkten för bidraget för att avdrag ska medges. |
