Befrielse från skattetillägg vid felredovisning av koncernbidragsspärrade underskott[STÄLLNINGSTAGANDE] I Advice skatteinfo i februari 2010 informerade vi om att Skatteverket anser att skattetillägg om 10 procent ska tas ut vid felaktigt redovisade koncernbidragsspärrade underskott. Enligt ett nytt ställningstagande från Skatteverket kan befrielse från skattetillägg medges vid vissa typer av felredovisning.
Enligt ställningstagandet ska hel befrielse medges om underskottsföretaget, vid tidpunkten då Skatteverket rättar felet, inte hade kunnat ta emot koncernbidrag från bolag som före ägarförändringen inte ingick i samma koncern. Delvis befrielse till en fjärdedel ska medges om underskottsföretaget, vid tidpunkten då Skatteverket rättar felet, hade kunnat ta emot ett koncernbidrag. Befrielse från eller nedsättning av skattetillägg gäller endast under förutsättning att underskottsföretaget inte har kvittat koncernbidrag mot ett underskott som rätteligen skulle ha varit spärrat.
Kontakta oss gärna om Ni upptäckt att felredovisning kan ha skett tidigare år.
Advice vann mål i Kammarrätten[DOM] I ett fall från Kammarrätten har ett lån från utländskt bolag inte beskattats. Liknande mål har tidigare varit uppe till prövning, och i dessa mål har domstolen ansett att beskattning skall ske.
Det aktuella fallet avsåg en person (A) bosatt i Sverige som bildade ett belgiskt bolag till vilket han överlät sitt svenska bolag. Det belgiska bolaget erhöll utdelningar från det svenska bolaget och lånade sedan ut delar av utdelningarna till A. Skatteverket gjorde gällande att lånet skulle anses som en utdelning direkt från dotterbolaget till A och att A därför skulle beskattas för lånet såsom för en utdelning. Kammarrätten ansåg dock att lånet var just ett lån eftersom A tycktes ha upplevt sig själv som bunden av lånevillkoren, att det upprättats skuldebrev, att A betalat ränta på lånet samt att det belgiska bolaget redovisat och betalat skatt för erhållen ränta. A blev därmed inte beskattad för utdelning.
Skillnaden mellan detta fall och tidigare liknande fall är att A hade ett verkligt behov av lånet som skulle användas till ett bestämt ändamål och inte endast till konsumtion, att A betalade ränta på lånet samt att det belgiska bolaget inte lånade ut alla pengar de erhållit i utdelning från det svenska dotterbolaget.
Värdepappersrörelse redan vid första transaktionen[DOM] I en dom från Kammarrätten har värdepappersrörelse ansetts föreligga redan vid den första värdepapperstransaktionen.
Domen avsåg ett bolag (X) som agerade mellanhand i ett generationsskifte genom att samtliga aktier i ett fåmansbolag överläts till X för att sedan kort därefter säljas vidare till den som var föremål för generationsskiftet. Genom aktieförsäljningen fick X startkapital att använda i den värdepappershandel som X fem månader senare började bedriva. Domstolen ansåg att man måste titta på samtliga försäljningar under det år då bolaget börjar bedriva yrkesmässig värdepappersrörelse och att samtliga aktieavyttringar i bolaget ska behandlas på samma sätt. Också den första transaktionen som gjordes för att erhålla kapital att använda i den kommande värdepappersrörelsen beskattades därmed som en avyttring i en värdepappersrörelse.
Den slutsats som kan dras av domen är att även transaktioner som företagits tidigare än kraven för värdepappersrörelse faktiskt uppfyllts kan komma att betraktas som värdepappersrörelse och därmed beskattas. Vid avyttring i en värdepappersrörelse beskattas vinsten med 26,3 % att jämföra med en skattefri försäljning, vilket bolaget i det aktuella fallet förväntat sig då man trott att aktierna skulle betraktas som skattefria näringsbetingade andelar.
|
|
Ny medarbetare på Advice Caroline Sölvin började på Advice i maj 2010. Hon arbetar som skattejurist med att genomföra skatteutredningar, upprätta deklarationer, besvara frågor från Skatteverket samt bistå vid olika transaktioner. Caroline kom till Advice från Skatteverket där hon arbetade med taxering av privatpersoner och bolag samt arbetsgivarkontroll.
Ingen beskattning
av förbjudet lån[DOM] Enligt en kammarrättsdom föreligger synnerliga skäl att inte beskatta ett förbjudet lån då person som mottagit lånet har en fordran på ett annat bolag i samma koncern som det långivande bolaget. Fallet rörde en person som utöver sin lön löpande gjort uttag i ett bolag i en koncern ägd av honom och hans fru. Domstolen konstaterade att uttagen skulle betraktas som förbjudna lån. Mannen hade dock en fordran på moderbolaget i koncernen som avsevärt översteg de uttag han gjort i det långivande bolaget. Eftersom bolagen ingick i samma koncern och hade kunnat lämna koncernbidrag mellan sig ansåg domstolen att någon risk för skatteundandragande inte förelåg. Ägaren hade nämligen, genom att lämna koncernbidrag mellan bolagen, kunnat reducera sin fordran på moderbolaget utan att det skulle ha utlöst någon beskattning. Det förbjudna lånet beskattades därför inte.
Den slutsats som kan dras av domen är att möjligheten att inom koncernen reducera lånet anses vara ett sådant synnerligt skäl som medför att lånet inte beskattas.
Stadigvarande vistelse i Sverige[DOM] Kammarrätten har nyligen meddelat en dom där en person ansågs stadigvarande vistas i Sverige eftersom hans vistelser var regelbundet återkommande samt att han i stor utsträckning själv styrt över sin situation. Domen rörde en person som flyttat till Storbritannien med sin familj. Efter flytten tillbringade han totalt 133 dagar i Sverige under ett år både vid arbete och under sin fritid. Eftersom Kammarrätten ansåg att mannen stadigvarande vistats i Sverige beskattades han såsom obegränsat skattskyldig här. Det kan således vara bra att tänka på att möjligheten att själv påverka omfattningen av arbete i Sverige kan få betydelse för bedömningen av skattskyldigheten i Sverige. |
